Vi gömmer oss för gnistan men vingarna fattar ändå eld
Flamorna smeker mina fjädrar och redan är domen ställd
Glöden griper tag och vi hummar låten som aldrig blev klar
Vi brinner, älskling, du och jag, med all passion som vi har  

- Did you know I was in love with you a year ago? He froze. He didn’t know what to say. In a blink of an eye, he felt uncomfortable, which was an odd feeling around her. She didn’t seem to notice his change of “mind-state” and just kept swirling her fingers around his neck chain.
- No, no... I didn’t know that... he said hesitatingly. She laughed a little without any sound. She left his chain and started to finger on his collar bones. He cleared his throat, tried to move around to feel less troubled and felt his cheeks getting warmer.

- I disguised it well then. I got head over heels every time we were together. Her hand stroke his chest and then moved it down to his abs. His breathing got strained and he took a hold of her wrist. She looked up and finally understood that he felt uncomfortable. In normal cases she would have given him a big grin, changed the subject and kept talking but this time she didn’t. She was quiet and they just gazed at one another. He felt strange heartbeats pounding in his chest. They were pumping too fast, too hard. She lifted her head from his torso, making her face become even closer then before.

- What are you doing? He asked with stumbling words. She looked at him like she hadn’t got a clue.

- Are we about to kiss? The words just slipped out of his mouth. She lightly shook her head.

- I have no idea, she answered quietly, are we? And then he was left speechless again. Did he want to kiss her? Some parts of him wanted to, some really didn’t. Mostly, he just felt insecure and confused. Like someone else had taken over his body, his fingers touched her cheek, he took his eyes off of hers and started to actually look at her face. He realised that she wouldn’t kiss him. If it would happen, it was on his initiative. Maybe they should? Just, so they had done it. Made sure, but no, no, they really shouldn’t. It would probably ruin their friendship. God, she was like a sister to him. Still, when they were lying there, on the floor, half naked and looking at each other, that feeling of her as a family member didn’t appear. He wet his lips, leaned slowly forward, pushed her chin up and yes, his lips met hers. They looked at each other a few seconds then he kissed her again but this time their lips met longer and not just once. They rolled over, she went lying on her back while he stooped with his upper body over her. He placed his hand over her hip and she put her hands around his chin. His mind were all over the place. What the actual fuck was going on?

A short knock on the door and his mother’s voice through it disturbed them.

- Hey,  guys, are you awake? If not, better get up now! They stared at each other, scared of the fact that his mother could walk in any second.

- No, no, we’re awake! He shouted and pressed his eyelids together, wishing with his whole heart she wouldn’t enter the room.

- Great, honey, I’ll be downstairs. Footsteps walking away and down the stairs. He breathed out and then fell down on his back next to her. They laid there for a couple of minutes, speaking no words, only staring to the ceiling.

- I just realized something, she finally said. He glanced at her.

- You did? Well, so did I. What did you realize? She remained quiet a few seconds more.

- I’m not in love with you anymore, she finally stated. They both sighed. She turned her head his way.

- What did you... realize? She whispered. He turned his head so their noses almost touched. He took a deep breath and turned to the ceiling once again.

- I really... I really am gay. And so they looked at each other again. As they had know one another for a long time, they just knew when the other one were about to laugh. This time was no exception and they could hold themselves exactly the same amount of time and then they just burst out laughing like two escaped maniacs. She hit him lightly in the head and he tickled her in her waist. She screamed and sat up. He followed and there they sat, giggling and smiling. She dragged him into a hug. It wasn’t awkward, not strained. They were just two friends hugging.

- Glad we made that very clear, she laughed and he shook with trapped laughter. He pushed her to the arm's length distance.

- Never again? He said smiling and she shook her head.

- Never again.

//zarah

24:e respektive 23:e december. Foto 2: Lars. Jag har dock redigerat, ljussatt, stått modell, fixat kläder o smink och kom på idén ;) Bilderna har absolut inget med inlägget att göra. Men det var ju två trevliga dagar iallafall... 

Jomen hejsan. Här händer det inte så mycket :P Skola, serier och sömn är det som prioriteras just nu :) Idag har jag dansat "salsa" (mer åt bugg) med min före detta spanska lärare framför cirka hälften av alla eleverna som går i mitt hus. Ja. Det var ju... Roligt att dansa i alla fall... Jag sitter och väntar samtal också. Gillar inte o prata i telefon haha men det är en intervju som jag hoppas kan bli en lite push för mig i rätt riktning så jag får väl stå ut. 

I övrigt så skriver jag en del fortfarande. Inte samma mängd som för ett par veckor sedan men det blir lite här och lite där. Försöker ta mig tid att läsa och jag håller på att personifiera mitt rum. Försöker också få igång bättre tränings- och sovvanor. Jäkla jobb det ska jag säga men förhoppningsvis så blire bra i slutändan ^^ 

BTW SÅ ÄR JAG LEDIG IMORGON. Bäst. 

//zarah

Johannes. För övriga bild-länkar: länk

Jag känner att det varit väldigt tyst här :P Det har varit så mycket annat just nu att jag knappt har haft tid över till något, jag har inte fotat någonting heller så det skulle inte bli den roligaste uppdateringen. Den här bilden har jag i alla fall knåpat ihop. Jag gör en del med mitt rum just nu också och det kommer det väl upp en bild på om nån dag eller två :) I övrigt hoppas jag bara att ni fortsätter hoppa in här lite då och då ^^ Ha de bra tills nästa gång :) 

//zarah

  Från fotosessionen i tisdags - Dagens, whiteboard för ibland måste man se saker stort innan man kan se dem små.   

Zarah bloggar. Världssensation. OMG, ring nyheterna. I alla fall. Jag har gått på jullov, sååå skönt då det har varit lite för mycket för mig den senaste tiden. Men nu skiter vi i det. Det är lov, dags att kolla på film, serier, läsa, skriva, träffa stört folk och äta en massa jävla onyttigheter och bara frossa i att man slipper ställa klockan. Dagen till ära har jag gjort några pepparkakor, tagit en dusch, skrivit några ord och snackat skit med fölk. That's about it. 

Jag fullkomligt älskar bilderna på snubben där upp. Så fruktansvärt coolt att hitta någon som vågar bli sminkad, ställa sig framför en kamera och bara köra. Speciellt när han nu inte är modell och bara hade träffat mig en gång tidigare (och jag hade haft en sådan där dag då jag typ kastade grejer på folk, låg på golvet, skrattade tills jag tjöt och var allmänt skum). Han var en av de roligaste och bästa modeller jag haft på länge. 

Dagens ord: Chokoladen.

//zarah

  Isabell x 2

Idag har jag och Isabell provat ljus (o lite redigering) till en uppkommande fotosession! Vi är sjukligt taggade! Hoppas på ett fintfint resultat då det blir första gången på länge jag fotar någon bara för skojs skull :D Annars har vi varit noll produktiva idag. Seriöst inte gjort ett skit. Skrattat arslena av oss och förstört jullåtar. Mamma har fixat upp julstämnigen hemma, med ljuslyktor och massa annat fint :D Nu ska jag skriiiva lite mer om mina killar. Ha en bra helg :)

//zarah

- Jag kan inte göra det här, sa Theo, snurrade runt och såg ner i marken som om han letade efter sitt förstånd. Han drog med händerna över tinningarna.

- Kan inte, upprepade han, vände sig om och klev iväg.

- Nej, vänta nu! Tjöt Liam, fick fatt i Theos arm och ryckte till så de hamnade mittemot varandra igen. Theos ansikte var blossande rött och präglades av ett plågat uttryck. Han kände sig plågad, ville inte vara där han var. Liam tog ett andetag.

- Vad är du så jävla rädd för? Viskade han.

- Ingenting! Ropade Theo, slängde ut med armarna och såg upp i himlen. Han suckade, hängde med huvudet och såg åter på Liam en sekund.

- Mig, kved han och såg ut över torget.

- Dig, allting. Han hörde hur Liam tog ett steg mot honom, en hand mot sin armbåge. Han såg ner i marken. 

Tha booys. Illustrator, cirka fyra timmar. 

Idag hade vi bara historia. Det var kul att vi inte hade något mer men det var inte kul med historia. Det var äcklig mat och jag illustrerade 1D. Typ min dag. Träffade på Kasper på bussen också, inte sett honom på lääääänge. Haha innehållsrikt och bra inlägg ;) 

Igår var vi och fotade på GIH, det gickade bra tror jag :) Det var fruktansvärt kallt, jag typ förfrös fingrarna. När vi kom dit var hela löpbanan täckt i is, men när vi skulle fota på den så vart det brabra röttrött och blev snyggt, det jag såg i alla fall. Borde ut och fota mer, fota oftare, har inte fotat en egen fotosession med någon frivillig modell på lääänge känns det som. Prinsessorna räknas inte!!! Måste redigera.... och skriva svenska uppgift, MSK-uppgift, en annan svenska....... ingen luuuust aaallssssss....

//zarah